Nyheter
Fältstudie väcker nya tankar
Elliot Sörensen går i trean på globalprogrammet och har gjort sin fältstudieresa i Nicaragua tillsammans med arton andra elever. "Hade någon hade gett mig en ny biljett tillbaka när jag landade på Arlanda hade jag inte bangat! Jag hade inte så mycket hemlängtan. Tre veckor gick väldigt fort, men när jag kom hem kände jag att det hade hänt väldigt mycket.
"Det var ju fantastiskt. Så fantastiskt är väl ett bra ord för att beskriva resan."
Min grupp undersökte hur genuskontraktet ser ut i Nicaragua. Vi tittade på könsmaktsrelationer mellan män och kvinnor på individ-, och samhällsnivå. Man såg exempel på genuskontrakt hela tiden; kvinnorna som står och tvättar, medan männen står och tittar på bredvid, eller kvinnor som avbokade intervjutider för att anpassa sig till tider som mannen ville bli serverad mat. Vår by var verkligen en riktig, liten by med bara 350 invånare. När vi var klara med undersökningen hade vi ett möte med invånarna i byn, där vi berättade om vad vi hade undersökt och kommit fram till. Vi frågade vad de tänkte och tyckte, men responsen blev tyvärr inte så kritisk - de var bara glada att vi hade varit där och ställde inga kritiska frågor.
Ett tillfälle som verkligen påverkade mig var när vi besökte House of Hope, ett hem för prostituerade och deras familjer som hade startats av en frireligiös amerikan. Jag fick revidera min syn på religion, som tidigare har varit väldigt kritisk. Jag insåg att han inte gjorde någon skada, tvärtom. För att han hade sin religiösa övertygelse orkade han troligen göra mer gott än en icke-troende skulle göra. Där bodde det tjejer som blivit prostituerade vid 9 års ålder och gravida vid 10. Deras barn sprang runt och lekte medan vi pratade. Det var sjukt jobbigt att höra och se, mycket svårare än jag hade trott. Jag har väl inte ändrat min allmänna inställning till religion, men det var väldigt nyttigt att se det från en positiv vinkel, att övertygelse inte bara föder fundamentalism, utan faktiskt kan vara till en hjälp. Jag har insett att jag kan tycka illa om folks idéer eller inställning, men beundra det de gör.
Jag var ganska kritisk till hela resegrejen innan vi åkte. Jag kände mig som en globaliseringens överklass som skulle sätta på sig kakihatten och åka ner och peta på de fattiga. Men människorna i byn var så glada att vi var där och att vi intresserade oss för deras liv att jag fick tänka om och verkligen revidera min bild av den här typen av resa.
Jag kände mest likheter med nicaraguanerna. Nicaragua är ju influerat av spanskättlingar och amerikansk kultur, och skiljer sig nog inte lika mycket från Sveriges som kanske Indien eller Malawi. Jag hade med mig en bild som jag visade, av när min pappa badar med mig i badkar när jag vara liten. När folk fick se den reagerade de på exakt samma sätt som de flesta skulle göra i Sverige, genom att le när de ser en gullig bebis. Likheterna var mycket större än skillnaderna. Jag har tänkt på samma sak nån gång när jag åkte blå linjen i Stockholm, att alla förenas över samma saker. T ex kan man se en person i slöja, en latino och en svensk tant reagera exakt likadant när de ser en bebis på tunnelbanan. Det är det som gör att jag tror att det skulle vara så värdefullt att skicka iväg alla treor på gymnasiet på resor. Det skulle vara ett sånt effektivt sätt att förebygga rasism, för det är svårt att vara rasist när man åker iväg och ser alla likheter. Det är mycket bättre att skolpengen läggs på en resa, där man lär sig sjukt mycket, än att pengarna används till skolböcker där man läsa om andra länder.
Vi borde anamma Nicaraguas sätt att prioritera familjen. Jag tycker ju jättemycket om min familj. Det kanske låter konservativt, men jag tror det är viktigt, även om man har bra kompisar, att ha en grundtrygghet i familjen. I Sverige har vi tappat den idén lite.Min inställning till själva fältstudieresan har förändrats jättemycket. Det är en så viktig insikt att det faktiskt inte var så postkolonialt som jag trodde att det skulle bli, utan faktiskt väldigt uppskattat av människorna i byn. Jag har också fått en mer mångdimensionell bild av religion, som något som kan användas till bra saker och inte bara något ont."
Av Sandra Behdjou
Här kan du läsa om Hanna Carlson och Marika Oksanen Haring som också varit på fälstudier.
Föregående sida: Kontakt
Nästa sida: Kvalitetsarbete
